Älskade Liam. 15 år. Din stora dag.
Exakt kl 12:00 för 15 år sedan föddes du. En fantastiskt liten krabat. Det var kärlek vid första ögonkastet.
Liam, jag har haft en tanke väldigt länge, långt innan detta hände, att jag skulle hålla ett litet tal till dig på din stora dag, din 15 års-dag. Hade tänkt prata om hur du var när du var liten och hela din uppväxt, dina små egenheter, alla dina intressen. Om alla fina och roliga minnen vi har skapat tillsammans. Men framförallt om ditt nya liv som börjar när man blir 15. Vägen in i vuxenlivet. Om allt du har framför dig. Alla dina fantastiska drömmar som ska uppfyllas. Dina stora planer som du skulle förvekliga, där vi skulle finnas vid din sida.
Nu blir denna text något helt annat. De fina minnena vi fick tillsammans, de får vi prata om en annan dag. En dag om, och när, det känns lite lättare. Av någon anledning var du klar redan efter 5321 dagar. Hade du bestämt dig? Eller bara råkade det bli så här?
Det som gör mest ont i hjärtat, som sliter det itu, är att vi aldrig kommer få se dig växa upp, att få se dig bli stor. Att vi aldrig kommer att få följa dig i din resa genom livet, att aldrig få finnas där för dig i allt du skulle ta för dig.
Att få se dig förverkliga dina drömmar, uppfylla dina mål och planer som du redan satt upp. Att kanske någon gång få åka med dig till alla platser du ville se, få åka med dig till Tjernobyl, Svalbard, Italien och alla andra fina, häftiga och udda platser du ville åka till. Du älskade att sitta och drömma dig iväg med Google Earth. Att hitta nya platser att upptäcka. Vare sig de låg på andra sidan jordklotet eller bara här hemma.
Att få se dig kämpa på med skolan för att du hade ett mål med vad du ville bli. Du hade ju redan planer på att flytta till Göteborg och plugga på Chalmers, du ville utbilda dig till arkitekt. Sedan skulle du jobba med att rita och designa hus, vidare till större fastigheter och till slut äga och hyra ut dessa. Att få se dig bygga ditt medelhavsinspirerad stenhus på andra sidan Fylleån, precis som du redan hade pratat med Paul som äger marken om.
Men framförallt, att få se dig ta det det AM-kortet som du hade varit inne på körskolan dagen innan det hände. Ditt liv, dina drömmar kretsade kring just denna dagen. Det var den stora dagen i ditt liv. Bilarna som du drömde om, i första hand om en EPA-traktor. Det du ville ha mest av allt i hela världen. I flera år har du pratat och tjatat om EPA-traktorer. Jag har nästan alltid sagt nej till dig för du visste vad jag tyckte om dem. Jag har sagt att du kunde vänta med AM-kortet till ett senare tillfälle. Du ville definitivt inte ha en moppe. Du skulle ha en EPA. Punkt slut.
Och det är detta som gör det så svårt. Att jag dagen innan gav med mig, sa till dig att du själv kunde gå in till körskolan och prata med dem om tider för körlektioner. Du kunde knappt förstå att det var sant det jag sa. Du var så glad för detta, skickade bilder på lappen från körskolan till dina kompisar. Du hade nog också hört oss viska om att hjälpa dig att skaffa en moppebil eller EPA. Det gör det så svårt att förstå att du dagen efter väljer den här vägen. Jag kan inte förstå. Du var på väg att få det du önskade dig mest, det du hade tjatat på oss om i flera år. Det hela ditt liv kretsade kring.
Liam, älskade Liam. Du var en fantastisk kille, du och Julia har varit de finaste barnen man kan tänka sig. Familjen var alltid det viktigaste för dig, du ville alltid hitta på saker ihop. Men framförallt Julia, den viktigaste personen i ditt liv. Du älskade din lillasyster, även om det var lite tjafs så har du aldrig gjort något dumt mot henne, alltid varit där för henne och du älskade henne över allt annat. Du gick alltid din egen väg, var det något som inte passade dig gjorde du något annat själv. Du var alltid glad, nyfiken och påhittig. Och din aldrig sinande energi. Alla dina idéer som du bestämt skulle genomföra, hur orealistiska de än var. Men några av dem gick att genomföra, även om du såg till att andra genomförde dem åt dig. Du såg aldrig några hinder, blev det stopp så hittade du alltid en väg runt. Du har alltid varit ordentlig, allt som oftast tänkt efter före, frågat om lov och sällan gjort några dumheter. Att prata känslor var inte riktigt din grej, men det du inte sa, det visade du tusenfalt med handlingar istället. Du hade dina fantastiska kompisar. De fanns alltid där för dig och ni hade alltid roligt ihop, byggt kojor, cyklat, kört sparkcykel, badat och bara hängt runt tillsammans. Men din allra största styrka var din fantasi. Att kunna komma på saker, visualisera dem i huvudet och sedan leva ut den. Jag önskade att jag bara hade en gnutta av den fantasin som du hade. Älskade Liam.
5321 dagar. Jag önskar att jag kunde minnas allihopa. Alla 3521 fina och underbara dagar med dig.
Jag kommer aldrig att säga att livet går vidare. Tiden går vidare, men inte livet. Livet stannade med dig den 11 augusti 2022. Men livet går ändå vidare, trots allt. För Julias skull. Det måste det. Vi måste vara där för hennes skulle. Att få se henne växa upp, gå sin egen väg. Men vi lämnar aldrig dig den 11 augusti 2022. Du följer med oss, i våra hjärtan, för alltid. 
Liam Elias Christian Strid
16/1 2008 – 11/8 2022
Älskar dig till evigheten.
Ikväll kl 18 samlas vid hos dig för en enkel minnesstund och tänder ljus för dig.
